Eftersom detta blir ett farväl. Ett hejdå. I alla fall för ett tag. Så tänkte jag länka er vidare till en resedagbok som kommer uppdateras från Australien. För er som vill. För er som fortfarande kan. Annars kommer jag säkerligen återvända till min kära blogg, mitt kära hem någon gång den närmsta månaden. Just för att beskriva det kaos som finner sig i mig. Kanske också den glädje jag känner, samt livslust.

Vi ses vänner och ovänner. Om inte här eller på sidan här nedan, så kanske i våra hjärtan. Kanske i musiken vi älskar.

http://www.resdagboken.se/Default.aspx?documentId=3&userId=225351

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

http://pernillasalo.wordpress.com

Unika läsare, vad gör ni här? Trots att jag tvivlar på er smak, så är jag ändå tacksam. För att ni återvänder och för att ni väntar. För jag antar att det är det ni gör? Om ni inte mot förmodan älskar att titta på min bloggbanner, vad vet jag...

En klump i magen redan innan jag tagit steget hit. Inte blir det bättre av att göra ett par förvirrade. Eller i alla fall ta en bit av deras tid. En tid som hade räckt till att kyssa någon i sin närhet. Eller skickat ett sms till en kompis ...

Har nu kommit en bit på vägen. Eller i alla fall till insikt. Åt skogen med ångesten om kvällarna. Åt skogen med tomma mejl och en trasig inkorg. Åt skogen med förhoppningar och drömmar. Jag var nog inte menad för det här ändå. Ett arbete...

Oavbruten tankeverkstad. Rädd för att hamna sist. I både kön till dina dagar, men så även till ditt hjärta. Rädd för att inte hinna fram. Till varken perfektion, eller mållöshet. Depression, Eller beslutsamhet. I ständig o-utvecklin...